balzacfamousblue

Vi får plats i korgen båda två men det gäller att jag lägger mig först för att få den bästa och mesta platsen.

Det regnar idag och det är ungefär det värsta jag vet, näst efter att behöva vänta på min tur när det är whippetrace. När det regnar vägrar jag att gå och Mossa hon bara piper och vill inte heller gå en meter, men eftersom hon är så liten blir hon buren och får sitta under mattes regnjacka. Hon piper ändå - oavbrutet i stort sett och jag vägrar att gå mer än en meter i taget med långa mellanrum. Det enda som är bra med regn är att det är skönt att komma in och busa efteråt. Men att busa är ju kul ändå utan regn så egentligen är det inget som är bra med regn.

Mossa har bättre morgonhumör än jag och det fick hon märka imorse när hon inte ville låta mig sova ifred. Jag fnissar inte som matte när Mossa överfaller med pussar och svansningar. Jag morrar och eftersom min dotter är så klok förstår hon oftast när det är läge att ge sig på matte istället. Jag förstår inte var hon får all energi ifrån det lilla livet - ja Mossa alltså, matte verkade i sanningens namn också ganska trött imorse.

Anna Lena & Siri, Hedvig & Mossa, matte och jag å så Ann-Sofie som vill vara med förstås

På det här fotot ser jag väldigt trött ut, men Ann-Sofie är desto piggare. Hon och jag har lekt en hel del under tiden som jag har varit på kennel Balzac. Nu får jag istället leka med Mossa och det går bra det med. Det blir kul att träffa hela Balzac-familjen igen senare i sommar!

Idag har vi visat upp oss på flera kortare promenader min sötaste dotter och jag. Tyvärr orkar Mossa ju inte med långpromenaderna i Bokhultet ännu så hon och Maria gick hemåt och satte sig på en bänk vid sjön och vilade lite. Mossa låg där och spanade på folk med sin allra sötaste uppsyn medan joggare och midsommardagsflanörer passerade och INGEN fällde någon kommentar om hur bedårande hon är. Det är ju nästan rekord - jag brukar få höra att jag är finast nästan varje dag, så även idag när en äldre dam beundrade mig i Bokhultet. Fast det är klart Linda och särskilt Sam var duktigt förtjusta igår när vi firade midsommar tillsammans och det viktigaste är väl ändå att viktigt folk som mattarnas vänner inser hur fantastiskt duktig jag har varit som har fått till en sådan bedårande liten "tigerunge". Vi har roligare ihop för var dag och sängen är fenomenal både som sov- och lekplats. Dessutom tycks hon ha fattat det här med sovmorgon för imorse var hon inte ute förrän vid 7-snåret.

Under kvällen testade vi hur snabbt det gick att springa på parketten mellan vardagsrum och sovrum, det gick snabbt men kan gå ännu snabbare. Mossa försökte nog skrämma mig genom att gurgla som en tiger, det funkade inte alls.

Så här skönt hade jag det i bilen hem till Växjö

Idag har jag varit hemma i två dagar och jag har det så bra; lång promenad i skogen & spring samt god mat. Kul också att leka med Mossa. Hon var helvild efter lunch och vi lekte massor på sängen. Annars är hon oftast snäll och låter mig vara ifred, men ibland får jag säga ifrån på skarpen.

Så här såg det ut när mina döttrar Mossa och Siri tränade sig på att gå både i koppel och trappa strax före avfärd från kennel Balzac. Jag blev grymt imponerad av deras simultankapacitet.

Nu är jag hemma igen med min lilla kavata tösabit Mossa. Det var inte dumt alls att komma hem och rumla runt i soffan, tugga på benet, mysa på röda favvokudden och förstås sova med mattarna i deras stora säng. Mossa verkar bli kul att leka med, välartad valp om jag får säga det själv - sov gott i ganska många timmar. Sedan väcktes både jag och matte Klara av ett fnissande som kom sig av att Mossa hade väckt matte Maria med pussar  och tasstramp i ansiktet. Klockan var 05.15 och jag hakade på när Mossa och Maria gick ut på kiss- och bajsrunda. Innan jag fick valpar skulle jag aldrig ens ha övervägt att ge mig ut vid den tidpunkten, men en mor måste ju ta sitt ansvar. Det var skönt att somna om igen och gott med frukost vid åttasnåret. Det brukade jag inte heller tycka förr i tiden, men det var då - nu är nu och alldeles riktigt härligt att vara tillbaka i min utökade familj.

Det finns ingen förväntan som liknar den om morgonen dagen då det är dags att hämta hem sin valp. Nu har vi dessutom det fantastiska nöjet att även efter många långa veckor få hem vår älskade Nemi - då är lyckan i det närmaste total. Känslan slår julafton för ett barn med hästlängder och vi kan inget annat än le och studsa in i bilen.
Denise var först att lämna mamma och sedan åkte Kotte till sin nya stora familj med tre småhussar igår. Allt har gått bra och med tanke på hur äventyrlig och orädd lilla Mossa har verkat kan vi inte tänka oss något annat heller. Vi ser mycket fram emot fler rapporter från valparnas nya hem - stort som smått! Innan vi åkte till Södertälje igår kom Maria ihåg att lägga fram Nemis tuggben i soffan så att allt ska finnas på plats när hon studsar upp där. Vi tror att det kommer att dröja ytterligare några dagar/veckor innan Mossa kan komma upp dit och det kanske Nemi rentav uppskattar. Det ska bli mer än spännande att ta del av hur mor och dotter uppför sig när de gör entré hemma. Vi kommer att ha lilla Siri ("originalMossa") med oss i bilen ner för att vid 19-tiden överlämna henne till sin nya familj.

Nästa gång det skrivs något på bloggen är det förhoppningsvis Nemi som har ordet, det är ju ändå hennes blogg!

Här ligger hon och väntar vår lilla skatt, eller det är väl snarare vi som väntar kanske... fyra nätter kvar utan hundar i sängen!

Klaras lillebror Henrik och hans flickvän Sandra passade på att besöka valparna en sista gång innan det är dags för leverans.

Skönt att vila en stund efter all lek med syskonen

Nemis valpar fyller idag 7 v. Fotona är tagna i lördags då vi var på besök i Enköping; en mycket härlig dag!
Idag har vi inhandlat ett mjukt skönt halsband till Mossa och ett nytt koppel. Nu börjar vi på allvar inse att det bara är 10 dagar kvar tills hon kommer hem till oss tillsammans med sin mamma. Vi försöker föreställa oss vilken fart det kommer att bli men det är svårt. Vi bara ler när vi tänker på helgen som var och alla helger som ska komma!

Från vänster ses Barr-bro, Siri (tidigare Mossa) och Stubbe, den som vänder ryggen till är Vivan (numera Denise).

Vi är glada över att Anna Lena äntligen har uppdaterat med nya bilder och lånar raskt över några till Nemis blogg. Nu är det bara några ynka dagar kvar tills vi ses och igen och det är tur det för nu har vi snart passerat gränsen för hur länge vi står ut med att vänta... Stubbes uppsyn på den här bilden är obetalbar och vi vill bara pussa honom på nosen - nu!

Liten Nemi 10 v

Nu börjar det bli tid att förbereda sig för en ny liten valp hemma. Känns som om det var länge sedan Nemi var liten trots att det bara gått drygt tre år sedan dess. Igårkväll studsade en förtjust Maria runt hemma efter att fått höra senaste rapporten från Anna Lena. Valprapporten löd sammanfattningsvis: pigga på uppmärksamhet, rara, klättrar gärna på huvudet, den ena busar mer än den andra, vill inte stå still och pussas gärna. Det är inte undra på att vi längtar och väntar och räknar dagarna tills det är dags.