balzacfamousblue

Så här härligt har Mossa det om kvällarna i sin favoritfåtölj med fårskinn

I söndags var det äntligen dags för oss att spåra igen efter "vinteruppehållet". Mossa spårade för andra gången i livet. Man kan nog säga att det egentligen var första gången hon spårade i söndags för förra gången fattade hon inte galoppen. Den här gången gick det bra även om det tog ett tag innan hon började följa spåret. Precis som när jag var  yngre så var hon ganska så lättdistraherad i början och minsta kvist som bröts störde henne. Sedan, plötsligt, började hon spåra och matte kände sig så nöjd när Mossa närmade sig klöven. Efter lite lek med den bar Mossa den tillbaka till bilen. I bilen väntade jag otåligt på min tur. Dessvärre fick jag vänta ett tag till eftersom den tyska jaktterriern Birk också skulle få gå ett spår innan det var min tur. Tack och lov var han riktigt snabb och duktig.

Mitt spår klarade jag galant, det hade legat ca fem timmar, vilket är kort jämfört med alla "gamla spår" jag har gått tidigare (matte tyckte att jag behövde en mjukstart). Det var trots allt en del sk klurigheter, t.ex. att spåret korsade en liten grusväg två gånger samt att det var några bloduppehåll. Hursomhelst var det inga problem, numera spårar jag med stor iver. När jag var yngre var jag faktiskt lite mer försiktig.

I helgen vägde mattarna oss och då visade det sig att Mossa väger två hekto mer än jag. Lilla Mossa väger nu 12,4 kg.

/Nemi