balzacfamousblue

Jag kunde just inte ha det bättre tror jag. Det är riktigt ruskväder ute och sedan i onsdags morse finns en av mattarna alltid antingen i sängen (länge på mornarna) eller i soffan (med duntäcket och kuddarna). Jag sympatisover och myser allt vad jag orkar tillsammans med sjuklingen som grymtar något om att öroninflammation är det värsta som har hänt henne.

Idag blev jag visserligen utsläpad på en långpromenad i blåst och regn, men med tanke på att det vankades finska piroger och katter vid målet var det ändå helt OK och så tog vi bilen hem sedan. För övrigt är jag allt mindre intresserad av vanlig hundmat, kanske mår jag lite illa för att jag troligen är dräktig eller så har jag bara vett nog att utnyttja situationen och se till att få extra goda saker på maten (läs: åtminstone leverpastej). Andra tecken på att jag väntar smått är att nog att mina tuttar är ganska stora eller lite längre och rosa och sedan påstår mattarna att magen är lite spänd, kanske.... Jag njuter av att sova med sällskap hela dagarna och tycker att öroninflammation inte verkar så himla dumt ändå. Fast det är klart påsklov är ju också en bra grej, med glada friska mattar och mycket spring över stock och sten.