balzacfamousblue

Jag kom på fjärde plats i finalen: Zazoo, Nilla och Lizzie placerade sig före mig

I finalen hade jag goda chanser till en bra placering: hade vunnit mitt semifinalheat. Dessvärre fick jag blått täcke och det var inte bra! Blev tvungen att byta bana några gånger under loppet och det har jag inte råd med. Sist i mål, men mattarna var nöjda med den blå degbunken som jag vann. Fler foton när jag och mina vänner springer kommer senare under helgen.

Mossa gick till final och blev trea

Mossa hade dock stora problem med att fokusera på fotograferingen; hon ville helst sticka till buren för ett lopp till. Trots flera foton stod inte Mossa bra på ett enda utan ormade omkring.

Ytterligare ett foto på Prinze taget i augusti.

Foton från Whippet sprint-tävlingen i Asarum 20-21 sept kommer under veckan. Nu måste jag sova.... Kan väl säga att jag var bra, men hade lite taktiska problem i finalen. Återkommer som sagt. Mossa är ganska nöjd också.

Torshammarens Dominic, Zorro; och Per-Móbile Raise A Native, Russin, på språng, LC-prov Sjöbo aug 2008

Zorro är Mossas halvbror och bor tillsammans med pappa Prinze och Rocky i Göteborg

Mossa är sömnig efter ett fint spårarbete

Mossa gick sitt anlagsprov i viltspår idag och fixade det galant. En pytteliten ringning i en vinkel annars klockrent. Domare var Henrik Lauridsen, Svenska Schweisshundklubben. Han känner mig väl sedan tidigare och han tyckte att Mossa var lik sin mor i spårarbetet.

Matte har känt sig osäker på om Mossa skulle fixa anlagsprovet, eftersom Mossa inte har tränat speciellt mycket. Endast en gång tidigare har Mossa gått ett spår med flera vinklar och full längd. MEN Mossa fixade det så klart.

En älgkviga fick vi se på ca 40 m håll när vi gick på morgonpromenad. Hon låg sedan och vilade efter att jag hade gått klart mitt spår. Jag fick inte gå något prov idag, istället blev det ett träningsspår. Dock borde matte ha anmält mig för jag var riktigt duktig och var inte alls störd av något vilt, trots färska spår.

Resten av förmiddagen dömde matte andra hundar med blandade resultat. Vi hoppas på mer spårning snart och att vi får gnaga på klövarna. 

Fricka, Equus Fröken Fricka Fräken, är född 12 dec 1996

Fricka är på besök hos oss nu eftersom hennes bästa vän Stella (också whippet) har opererats nyligen. Fricka och Stella var de första hundar som var på besök hos oss när jag var liten valp. Fricka tyckte mest att jag var jobbig då, medan Stella försökte ta hand om och uppfostra mig. Fricka & Stella var för övrigt anledningarna till att mina mattar skaffade mig. Fricka och vi trivs bra tillsammans, ibland leker t.o.m. Fricka med Mossa. Hon är mycket pigg för sin ålder och älskar att gå på promenader.

Det här är Biffen!

I helgen var vi på landet i Kolmården. Vi fick besök av Biffen, en kille på sex år. Han var riktigt gullig. Efter lite mysigt hälsande drog jag mig dock tillbaka till soffan och sedan fick Mossa och Biffen leka mest på egen hand. Man kan säga att Biffen egentligen var lite mer intresserad av fortplantning än lek, men han var ändå sjysst. Vi gick en långpromenad i regnet, matte Klara och hennes mamma är helt omöjliga på att dra ut oss i de mest otäcka väder. Nu var det kantareller som hägrade, och visst, de hittade ganska många.

Dagen därpå var det bättre väder. Då fick jag gå ett blodspår som legat över natten. Inga problem egentligen, i sista vinkeln tänkte jag först gå rakt fram men sedan kom jag på bättre tankar. Matte litar dock inte riktigt på mig än, förra gången vi gick spårprov envisades jag med att ta upp ett färskt spår istället. När jag var yngre var jag mycket mer pålitlig. (Det var innan matte tog med mig på rådjursjakt, matte får helt enkelt skylla sig själv...).

Mossa fick också gå ett blodspår, fyra vinklar och fullängd. Det funkade bra så nu funderar matte på om Mossa ska få gå anlagsprov på söndag.

Jag är kapten!

Förrförra helgen var vi Östergötland och fiskade kräftor med matte Klaras kollega Kristove. Det bästa med det var förstås att leta efter hans två katter. Det är alltid kul att fundera över vad de är och om man kan jaga dem. Men när det kommer till kritan och vi får hälsa på Lukas så tycker jag att det är bäst att avvakta istället. Mossa är lite mer oförsiktig och ska nosa både fram och bak, Lukas gick t.o.m. under Mossa. På kvällen när vi skulle sova kunde inte Mossa glömma de roliga katterna på en gång, jag gick dock och lade mig omedelbart. Vi hade varit ute på sjön säkert två timmar för att lägga ut kräftburar. Därefter var det middag hemma innan första vittjningen blev runt midnatt. Då fick Mossa och jag sitta i bilen och vänta under en filt för det var faktiskt ganska kyligt i luften. Dagen därpå bar det av ut på sjön igen, solen sken och jag tog plats i Cecilias knä medan matte fiskade upp kräftor och Kristove rodde.

Matte roar sig medan vi väntar otåligt på nästa lopp (som aldrig kom)

Mossa fick godkänt på sitt första licenslopp i Sjöbo 24 aug medan jag fick tävla på riktigt (kom på plats 33 av knappt 60 whippets). Vi längtar nu till nästa säsong då vi vill springa mycket!