balzacfamousblue

Min favoritposition: Mattes knä är det bästa!

Den här helgen har varit lika vilsam som hela den senaste veckan då min ena matte har haft sportlov. Lata dagar i soffan och sängen och däremellan långa promenader i Bokhultet eller runt sjön. Senaste två morgnarna har mattarna uppfört sig konstigt. När man sover som djupast ringer plötsligt klockan och då tar sig hela familjen raskt bort till TV:n för att kolla på skidåkning från Sapporo. Sedan efter en dryg timme är det bara att masa sig tillbaka till sängen för att sova vidare. Ja ja, de får väl hålla på så där; det mesta är okej bara jag får sova så länge det bara går!

Igår var en toppenkväll för mattarna och jag återsåg tanterna Stella och Fricka och oj vad glada vi blev alla tre. Särskilt glad var jag i Stella och hon är snällast i världen så jag fick rida på henne så mycket jag orkade. Orkade gjorde jag också nästan hela kvällen. Imorse var jag tvungen att ha sovmorgon till halv elva medan matte kollade VM-sprinten och längtade efter Anja. Det sägs att det kan finnas en massa olika tecken på dräktighet, jag vet inte riktigt vilka de är. Sover mest och äter med god aptit som jag brukar.

Utställning Högbo International Dogshow
Domare Torbjörn Skaar (Tintavon)

Bkl 1 Kk 1, CK

Kritik:
"Vackert huvud och uttryck. Fina små öron. Välformade ögon. Bra hals. Bra vinklar fram. Mycket bra vinklar bak. Vacker över- och underlinje. Utmärkt kropp och benstomme. Rör sig väl. Väl presenterad."

Det blir lite skojigt ibland när man är en hund med två mattar som jag. Imorse stretade jag runt sjön med matte M och det var alldeles fruktansvärt kallt och blåsigt och snö i ögonen och täcket kliade så jag var tvungen att krypa in i varenda buskage som jag passerade. När vi var halvvägs runt vägrade jag gå och ville hellre fika eller vadsomhelst som inte var utomhus. Eftersom det inte finns några hundfik i stan bar matte mig några meter och sedan lät jag mig övertalas att gå vidare i alla fall, nu med vinden i ryggen. Men precis som för ett par dagar sedan kom matte K hem framåt kvällen och ropade glatt att hon och hennes kompis gärna ville gå med mig runt sjön. Jag hängde förstås på ett varv till, tack och lov slapp jag täcket efter halva vägen. Jag gillar verkligen inte att gå runt och se ut som en sovsäck med fyra ben. Imorse hittade jag förresten en påse gott och blandat fylld med snö mest, men en liten gul bit hade någon vänlig själ lämnat till mig också. Jag hann i och för sig inte tugga någon längre stund innan matte tyckte att jag skulle ägna mig åt något annat istället - knata vidare i mitt fåniga täcke i snöstormen. Fyra varv runt sjön på tre dagar får räcka. Imorgon vill jag gå i skogen igen!

En händelserik helg har passerat och jag har parat mig med Prinze (Adagio Magic Love). Det hände i fredags strax före halv nio bara en knapp halvtimme efter att mattarna och jag hade anlänt till Göteborg. Jag var väldigt sugen och hade ägnat de senaste dagarna åt att kasta mig fram mot alla hundar jag stötte på i grannskapet. Det var mysigt att äntligen få träffa min prins!

För övrigt ägnades helgen åt att sova gott på hotell och charma mattes väninna Helena. Jag fick också hälsa på roliga Lovisa i Jönköping innan hon flyttar till Irland. Tillbaka hemma igen blev det ändå ett kärt återseende med soffan och leksakerna. Nu blir det spännande att se hur det känns att bli mamma framåt påsk, mattarna säger att jag ska få flytta till AL och Dick då och sedan förväntas de små liven kika ut runt den 21 april. Just nu är det bästa av allt att matte har sportlov och vi ska njuta av sju långa sovmornar på raken och sköna promenader i Bokhultet.

Nu ska jag sova gott och drömma vackra drömmar!

I dag har jag träffat mina whippetvänner i hundrastgården vid Bokhultet. Vi busade runt och lekte, ibland var det ett fasligt skällande på somliga. Det var en fin tax med idag som jag gillade, sedan var förstås Flinga där och hon är kul.

Förra helgen var min ena mattes föräldrar på besök. Det var mysigt eftersom jag fick mycket uppmärksamhet. Jag fick vara med på invigningen av Linnéåret med 1700-tals fyrverkerier som inte smällde särskilt mycket. Det bästa med invigningen var att det var en golden där som jag var intresserad av samt att det fanns en del matbitar här och var.

Jag saknar mina vänner i Djura Nöbbele som jag inte träffat sedan innan jul. Skickar därför med ett foto på mig och lilla Nils Holger.