Oändligt tomt
Nu har jag låtit matte ta över mitt bloggande eftersom jag numera tillbringar dagarna antingen i soffan med en filt eller i Dicks säng nära hans huvudkudde. Matte skriver...
Det kom ändå som något av en chock detta - att det är möjligt att sakna lilla Skrutt så oerhört. Det ekar tomt här hemma och vi slås båda av hur många hundra gånger om dagen som vi vanligtvis brukar ägna oss åt henne. Varje morgon en puss på halsen, en snusing mot hennes varma mage när vi lyfter på täcket, känslan av lycka när hon pustar och sträcker på sina långa ben - somnar om medan vi äter frukost, hur någon av oss sedan släpar henne ut genom dörren efter att mer eller mindre ha baxat ner henne från sängen. Varje lunch en härlig skogspromenad och så den där nyfunna glupande apiteten på godsaker när vi är hemma igen. Varje eftermiddag/kväll en ny skön promenad runt sjön eller ut till Bokhultet och dagens stress och bekymrade tankar seglar iväg i takt med Nemis skutt efter pinnar. Vi påminns istället mer än hundra gånger dagligen om allt detta och snubblar över leksaker och goda gamla tuggben. I sängen har numera Tufsen och lill-lill Skrutt flyttat tillbaka (foto kommer inom kort...).
Det bästa med all denna längtan är dock att plötsligt genomfaras av insikten att vi har en helt unik och fantastisk tid framför oss, nu är det bara nedräkningen kvar tills valparna kikar fram och när tankarna på rosa trampdynor och små små gnyenden tar över känns det bara varmt och lugnt i magen.
Tack för att du finns i våra liv älskade Skrutt - vi tänker på dig mer än du anar och vet att du har det toppen med sällskap och soffmys hos Balzacs!
Det kom ändå som något av en chock detta - att det är möjligt att sakna lilla Skrutt så oerhört. Det ekar tomt här hemma och vi slås båda av hur många hundra gånger om dagen som vi vanligtvis brukar ägna oss åt henne. Varje morgon en puss på halsen, en snusing mot hennes varma mage när vi lyfter på täcket, känslan av lycka när hon pustar och sträcker på sina långa ben - somnar om medan vi äter frukost, hur någon av oss sedan släpar henne ut genom dörren efter att mer eller mindre ha baxat ner henne från sängen. Varje lunch en härlig skogspromenad och så den där nyfunna glupande apiteten på godsaker när vi är hemma igen. Varje eftermiddag/kväll en ny skön promenad runt sjön eller ut till Bokhultet och dagens stress och bekymrade tankar seglar iväg i takt med Nemis skutt efter pinnar. Vi påminns istället mer än hundra gånger dagligen om allt detta och snubblar över leksaker och goda gamla tuggben. I sängen har numera Tufsen och lill-lill Skrutt flyttat tillbaka (foto kommer inom kort...).
Det bästa med all denna längtan är dock att plötsligt genomfaras av insikten att vi har en helt unik och fantastisk tid framför oss, nu är det bara nedräkningen kvar tills valparna kikar fram och när tankarna på rosa trampdynor och små små gnyenden tar över känns det bara varmt och lugnt i magen.
Tack för att du finns i våra liv älskade Skrutt - vi tänker på dig mer än du anar och vet att du har det toppen med sällskap och soffmys hos Balzacs!
Kommentarer
Trackback